Våra stora kvällstidningar har nu uppmärksammat "mobbningen i skolan".
Jag vet inte riktigt vad jag ska känna, tänka och tro.
Jag har själv varit där, i många år.
Har funderat på hur det kom sig, vilket stigma som utsåg mig till en av "de utsatta".
Det finns inga svar.
Säkert är bara att skolan tar fram det värsta i barn.
Konkurrenslust.
Ögon som mäter, vem är inte god nog.
För att stoppa mobbning krävs att hela skolan genomgår en revolution.
Lärande utifrån kollektivism. Gruppen i centrum.
Undrar om Aftonbladet vet vad de sätter i gång.

För det är inte barnens fel att de mobbar, de är de vuxnas fel.
Vuxna som menar att alla faktiskt inte är lika mycket värda.
Vuxna som menar att prestation är viktigare än lust.

Så länge undervisning baseras på konkurrens kommer barn, som inte lyckas stå sig i kamratskapens stenhårda konkurrens, skära sina handleder och svälja mödrars sömntabletter.

Kvällstidningarnas upprop kräver revolution.
Jag undrar om de insett de.
Jag hoppas det, för jag vill inte leva i en värld där skolan- nu som då- förstör människor.

Rapport från bunkern

Vi har nu klarat av den andra etyden av tre.
Roligt arbete så länge rummet inte besudlades med dålig energi från diverse neggopersoner som lockar fram mina sämsta sidor...
Regn.
trötthet.
En massa problem, mina o andras som bara surrar i skallen.
Vägval.
Skrev ut ansökningsblankett från DI idag.
Man ska tydligen förbereda en liten portfolio, skicka in alla sina merithandlingar, uppsättningsideer etc i fem (!) buntar i ett kuvert. Buntarna får ej vara häftade eller fästa med gem, dock får gärna ett A-4 ark vikas och sättas som "buntavskiljare".
Fascistskola.

Ska snart iväg på middag hos Sofia.
Som vanligt infinner sig en vilja att stället stanna hemma med choklad och colalight framför idol eller ngt annat men jag tror ändå att det är bra att vi åker ut en stund, jag och prinsen.
Har en massa kurslitteratur att läsa. Det senaste tillskottet i högen heter "Dramapedagogik som demokratisk fostran" och är en doktorsavhandling.Snark.
Har inte helt gått in för pluggandet märker jag eftersom jag haft ena benet i sthlm och andra i N-köping och nu känner mig rätt rotlös.
På flera sätt givetvis.
Någonstans handlar det väl om att ta ett beslut, vilket det än må vara, kasta sig ut i det okända och sen leva med konsekvenserna.

Tillbaka i Sollentuna igen.
Hanna har gått till jobbet och pompe reagerar märkbart på att "mamma" är borta, ylar och ser alldeles förtvivlad ut.
Vi ska gå på middag ikväll jag och prinsen och imorgon kommer Hanna hem eftersom utställning väntar på söndag.

världen är upp och ned nu. jag är lycklig över att fortfarande ha henne i mitt liv, på ett nytt sätt.
Men det är märkligt samtidigt.
Balansen är förlorad.
Jag tror att det blir bra så småningom, det blir det. Vi landar i detta.

Hade aldrig trott att det skulle göra så ont att vara den "onda" i sammanhanget. Det känns som alla i vår närhet hatar mig. När telefonen ringer här vågar jag knappt svara.

Skolan rullar på.
regisserar etyder. Ganska kul.
var ska jag bo, vad ska jag göra.
fan vet.
Ska nog spå mig i tarot eller så.

Åker tillbaks till Norrköping imorgon i arla morgonstund.
Blandade känslor.
Ska bli roligt att regissera men staden känns ganska så ensam och kall nu.

Här är förresten Pompe i virkvirtuosens kreation från gårdagen. Är han inte chic så säg. Och mer lär det bli.
jag fick till en enorm grytlapp i mormorsrutor som är helt pösig och knappast förtjänar att förevigas på bild.
Annars är jag ganka duktig på det där med handarbete. Inte nån virtuos kanske men ändå...

Världen i korthet:
Saddam dömd till döden. är det meningen att vi ska jubla? Gammaltestamentlig hämndlystnad á la öga för öga känns extremt amerikanskt. Fast där är det iofs mer tal om ett öga mot ett liv, eller tiotusen. Rör du vår buske bombar vi hela jävla skogen typ...
Man kan inte straffa brott med brott.

Alliansen subventionerar ridning och golf som friskvård( grattis alla ensamstående mammor i Tensta! Ut på golfbanan nu!)
Höginkomsttagarna är vinnare i den nya budgeten. Nähä! Är någon förvånad?

Snön har smält. Jag hör vargavintern viska i mitt öra " I´ll be back"
No shit.
Tack Jesus för vintern.

Spratt eller snask

Ska på Halloweenfest ikväll. Tycker visserligen att det är en högtid som stinker amerikansk kulturimperialism men det är trevligt att träffa vännerna. Absolut.

Jag och bästa vännen hade virkkväll igår (innan vi hade Wallandermaraton framför datorn framåpå småtimmarna)
Hanna visade sig vara en naturbegåvning och lyckades åstadkomma en hatt till Pompe som förstlingsverk. Haute couture om ni frågar mig. Ska försöka få till en bild senare.

Förövrigt är jag redan trött på snön. Det är inte lovande med tanke på att vi ska spendera de närmsta halvåret i vinterhelvetet. Är övertygad om att vi nordbor drabbas av en kollektiv minnesförlust första vårdagen och förtränger de senaste månaderna eftesom vi varje år blir lika förvånade när första snön kommer- kollektivtrafiken lamslås och varenda jävel gnäller över hur kallt det är.
Det var lika kallt förra året. Och året innan.
Och kära sj och connex; på hösten blir det löv på spåren, på vintern snöar det. Varje år. Varför blir ni så förvånade?

Maria goes blogging

Några första ord här då... Hanna har hjälpt mig att fixa den här lilla platsen. Själv är jag snudd på lika otjenis med datorer som mor min och det ni, det är rätt illa.
Just nu är mycket kaos. Inte bara vädret bjuder på stormar. Men någonstans väntar ändå våren. Vi måste tro det.