onsdag, november 21, 2007

Könsbrokad

...är inte det en fantastiskt nyord?

Det som avsågs av personen- en vän till mig- som skapade ordet var förmodligen könsrokad, vilket i sig är ett lite märkligt påhittat teaterord som innebär att man queerar sig lite med en pjäs och ändrar det av dramatikern angivna könet till det motsatta.
Detta för att uppnå något i det man vill berätta, t.ex. skildra homofobi genom att byta ut Romeo mot Romana i Shakespeares gamla pjäs- men oftast för att man har en grupp med dominerande antal jäntor och det stora flertalet pjäser är skrivna för lots of men.
Alltså gör man en rokad, eller rockad- jämfr. spelet "schack".

Kanske slank det där b-et med av en slump, men ett roligt är det iaf. Jag får bilder av ett konstfullt vävt tyg med en massa kön på, i guld och med snirklar och sånt. Lite snuskigt faktiskt.
Skulle också kunna vara ett användbart ord för queerrörelsen, ett paraplyord, ett samlingsbegrepp för alla typer av sexualitets och geunusanknutna frågeställningar och identifikationer.
Ett sinnrikt mönster som är snårigt ihopvävt och inte alls bara i svart och vitt.
hm..

Om du som kläckte nyordet läser detta så menar jag förstår inte att göra mig lustig!
men det är ett spännande ord.
onekligen.

Aftonbladet har startat någon slags gaysida där de blandar och ger i vanlig ordning och förväxlar äpplen med både päron och bananer http://www.aftonbladet.se/karleksex/hbt/.
Eller jag vet inte... Jag kanske är negativ, det kanske ÄR bra att en stor tabloid gör en "hopp och hej- det är kul att vara gay- artikel". Men samtidigt så befäster man ändå homosexualitet som något lite lustigt, ett glittrigt schlagernynnande litet undantag från det normala.
Man bjuder här på: "så får du hetare gaysex", "dofterna lesbiska tänder på" och artiklar om skönhetstävlingar där man helt kollrar ihop begreppen och blandar ihop kvinnor med
ts-bakgrund med manlig transvetism på ett mycket märkligt sätt.
Nej, jag tror ändå inte att Aftonbladet river några barriärer med sin regnbågssida.

Faktiskt.

"tjejer vill ligga med-varandra!- en av tio har prövat"
Gosh, try it, you´ll like it!

13 kommentarer:

Hejhopp sa...

USCH USCH USCH så mycket fördomar man kan klicka sig fram till på den där sidan! Det värsta är om man kollar de som kommenterat artikeln om Maja. Jag blir så ARG! Okej, nu ska jag inte klicka mer på den sidan.

Anonym sa...

Nej vi gör inte det va!

Hejhopp sa...

AAAAAH, jag är fortfarande arg, nu kan jag inte släppa de där dumma argumenten mot könskorrigeringar! Nu har mitt huvud börjat rabbla motargument! Varför? Varför!? Åh, jag är så lättpåverkad!

Anonym sa...

Strunta i det! Låt inte den där skiten komma åt dig. Även om man önskar att man kunde folkbilda hela jävla världen så mår ingen, och minst man själv gott av att man låter andras fördomar såra en.
Pollak skriver om att "ingen kan såra mig utan mitt medgivande". vet inte om du kommit dit än?
Det provocerar mig oerhört, men nånstans fattar jag ju grejen...
Sen kan jag inte hålla med om det helt, och jag tycker att vrede kan vara en oerhört produktiv kraft.
Dumargument på aftonbladets skitsida gör man nog bäst i att peka finger åt och vända ryggen till.
Fast det är ju inte lätt. inte alls.

Hejhopp sa...

Jo, jag läste det faktiskt, och kan hålla med på ett teoretiskt plan. Frågan är varför jag ger mitt medgivande till att låta de mest korkade såra mig. Min självsäkerhet borde nog skruvas upp några tusen varv kanske.
Tog du inte åt dig? :) Hur släppte du?

Anonym sa...

Hm.. nu när du frågar och jag tvingar tänka efter så inser jag att jag kanske har så lätt att distansera mig eftersom jag faktiskt ser ner lite på dem som kommenterat, och även på Aftonbladets puckojournalister. det är ju inte en så sympatisk sida kanske... Eller, jag vet inte om det är sant, kanske är det mer så att jag inte kan identifiera mig med ett enda ord och så väldigt starkt känner att jag har rätt, Alla människor har rätt att få vara sig själva fullt ut och ingen har rätt att trycka ner någon annan. Sen blir jag arg och irriterad ur ett politiskt perspektiv för jag tycker att hela grejen förstör för mig och alla andra för vilka homosexualitet inte är något häftigt och lite udda utan faktiskt en reella verklighet.

Hejhopp sa...

Vad bra skrivet... Jo, jag ser nog ner på dem också på något sätt, men kan ändå inte hindra mig från att sätta värde på deras åsikter. Jag skulle bli gladare om även "puckade människor" förstod. Även om de förstod på ett förenklat sätt - om de åtminstone förstod NÅNstans, t ex vikten av att få vara sig själv, och att det bara man själv som vet hur man vill leva och vem man vill leva som och vem man vill leva med.

Jag önskar att jag kände lika starkt att jag har rätt. Eller jag TYCKER att jag har rätt, och känner mig väl starkt kränkt just för att jag även känner starkt i dessa frågor, men samtidigt är det ju så onödigt att bry sig om vad de mest oinsatta människorna tycker. Jag blir arg på mig själv för att jag inte är större än så!

Fast idag är jag jättegöad över ett inlägg jag fick på min blogg, som gav mig hoppet om en fredlig och bra värld åter! :D

Men det där om att homosexualitet är en reell verklighet - det tycker jag var bra skrivet av dig. Jäkligt bra skrivet.

Anonym sa...

Tack! :)
jag tycker inte att du ska bli arg på dig själv för att du bryr dig.
Det är väl mer än förståeligt.

Jag bryr mig- men mest på ett politiskt plan. Vad staten, rättsväsendet och media sänder ut är viktigare än vad galna Maranata står och gapar om utanför regnbågsmässan på Pride.
Det gör mig inget att en gammal ölandsprälle har homofoba åsikter, men det gör mig pissed att rättsväsendet i landet jag lever i menar att det är helt okej att hetsa mot homos i en predikan.

Folks bajsiga kommentarer på Aftonbladet gör mig lite trött men jag kan ändå se att det förmodligen handlar mer om de personerna själva än om mig. De sitter väl hemma och förtrycker sin latenta homosexualitet eller har växt upp i en miljö där de inte vet något annat...Men, att journalister finner det helt i sin ordning att skriva helt sjuka artiklar och sprida budskapet att homosexualitet är 90% fest och 10% förtryck är inte ok. Inte alls.

Hejhopp sa...

Nej... Fast sen blir ju saker vad man gör dem till också! Att reducera homosexualitet till FEST är kanske ett sätt att försöka kväva ihjäl fötrycket genom att vägra gå med på strukturerna? Har du hört talas om postgay-rörelsen? Där man genom att leva sitt liv som om homosexualitet var så självklart att man inte ens identifierar sig med det så bidrar man till att skapa en verklighet som ser ut så?

Fast sen tycker jag väl att fest-fixeringen kanske är fel väg att gå, för det suddar ju inte direkt ut skillnadstänkandet.

Anonym sa...

hm.. jo, ytterst handlar det väl om att se sig som ett kollektiv eller inte..?

Jag känner inte att jag har särskilt mycket gemensamt med moderatbögarna och när man pratar om gay-kollektivet är det ju en väldigt spretig samling folk man avser, på alla livets plan.
Ibland kan jag känna att gayrörelsen vårdar sitt utanförskap, eller iallafall det faktum att det finns en normalitet man inte vill tillhöra, att man är det andra.

Men likväl så är det viktigt att driva sakfrågor om lika rättigheter eftersom lagen inte behandlar oss så.
Den kampen kan förena mig med vilken moderatbög som helst.

Sen tycker jag att pride är roligt, jag är stolt och glad då, och känner en massa gemenskap- samtidigt som karnevalsyran ytterligare befästerbilden av homosexualitet som en sexualitetens sclagerfestival- glitter, folkligt och roligt, men så lite kamp det kan bli.

Hejhopp sa...

Men är det så mycket värt att vårda det där utanförskapet? Jag tycker alla människor är både utanför och innanför, eller vad man ska säga, på olika plan i livet. Jag tror jag tycker att det vi har gemensamt är intressantare. Om jag träffar en heterobimbo så kan det verkligen vara en utmaning att komma fram till - på vilket sätt är vi båda människor? Var någonstans känner vi ungefär samma känslor?

Läste nyss kapitlet om förakt och mobbing i Pollaks bok... Den fick mig verkligen att tänka till! Och jag har inte tänkt klart, jag är nog en smula provocerad nästan, haha! Jag har ett sorts förakt jag skulle vilja diskutera, men jag kan inte ta det... jag vill inte skriva ner det på webben, så att det stannar... Men ja, det löser sig.

Anonym sa...

Visst är det intressantare att söka beröringspunkter och förståelse istället för olikhet och splittring!
Alla är vi människor och någonstans så tror jag att vi är kapabla att förstå allt om vi verkligen försöker. Det betyder inte att man ska tycka att alla beteenden är helt okej, som förtryck exempelvis- men jag tror att man alltid kan hitta förklaringar.

Hm..vad intressant. undrar just vad den provokationen består i. Jag är också lite provocerad av ett och annat hos Pollak :P...
Vill du diskutera det där föraktet som jag blir nyfiken på så får du gärna lägga till mig på msn om du använder dig av det:
mariabergquist80(snabel-a)hotmail.com och ta diskussionen där :)

Hejhopp sa...

Det ska jag göra!