The good enough feminist

Jag hade en konversation igår som delvis kom att handla om feminism och vilka förväntningar som ställs på en som sådan.
Att det personliga är politiskt är jag den första att skriva under på. Det är genom våra handlingar i nuet gentemot oss själva och andra som världen skapas, och om jag vet vilket värld jag vill ha så borde jag förstås handla i enlighet med vad som bidrar till att skapa denna.
Förstås.

Frågan är, gör jag saker som motarbetar min vision? Handlar jag anti-feministiskt, och vad är i så fall en anti-feministisk handling?
Push-up. Eller åtminstone rejält vadderade kupor är vad jag använder.
För att jag trivs så.
Feminister har i decennier ropat om att bränna behåar, är jag svag som faller för omvärldens krav?
Eller är det dem jag faller för?
Jag känner nämligen större press på mig som feminist, större skuld för att jag inte är som "alla andra" feminister och står emot "förtrycket".
Grejen är ju att jag inte ser det som ett förtryck- det snurrar till det i mitt huvud eftersom förtryck för mig är att vara fråntagen makten över sin egen situation.
OM jag skulle anpassa mig och bli en "god feminist" så som jag ser det, skulle jag känna mig mer förtryckt.
Jisses.

Men det måste ju krävas något av en för att få använda f-ordet. Jag menar Alf Svensson kallade sig ju feminist för några år sedan och han är ju inte direkt en person jag känner kan företräda mig och min kamp.
Men vad krävs då av mig i mitt handlande?
Gör jag, genom vad jag känner för och gör med min kropp feminismen som sådan en otjänst?

Som regissör och pedagog försöker jag få folk att sluta prestera- sluta vara så jävla duktiga, först då kan vi börja snacka, eller jobba eller skapa beroende på hur man ser det.
Kanske är det så med det där med att det personliga är politiskt också... När jag slutar försöka leva upp till bilden av duktig feminist och socialist och whatever kan jag nå in till kärnan där mina handlingar faktiskt är genuint sanna och jag faktiskt handlar i enlighet med min övertygelse och valen jag gör sker på grund av vilja allenast..?
Hm..

Jag brukar säga att feminism för mig är väldigt konkret. Det handlar om att ha samma möjligheter. Det handlar om valet att Välja, inte vad man väljer.

Blomma Bladsdotter har skrivit en replik på det här inlägget. Läs den, för hon är onekligen en av de skarpaste knivarna i blogglådan.