måndag, november 05, 2007

Life´s a bitch and then you die.

Ska man sammanfatta eftermiddagens sinnesstämning så skulle det vara lätt att göra det i just den ordalydelsen.
men...
(för det finns ju ofta ett sånt)
Jag är ändå fylld av någon slags tillförsikt. Ett hopp. En jävlarannammashutuppandsuckfuckyoualldamnbastardsnuskavidansalitejävlasambapåbordeneufori
som jag är rätt nöjd över att känna.

Sen måste jag gråta lite ner i kaffekoppen igen. Om mitt hem var kameraövervakat skulle det bli rena rama Bergmanfilmen, det skulle bara vara att klippa in lite schackspel och nån karg klippa så vore klabbet klart.
Det sjunde gomseglet typ.
Min humor är som sämst när jag skämtar med mig själv.

Men Gardell säger att så länge vi skrattar är vi inte besegrade. Så vaddå då.

4 kommentarer:

Hejhopp sa...

Life's wonderful, too bad you die. But that's life. :)

Anonym sa...

jag tror dig. Får väl läsa ett kapitel eller två ur "att välja glädje" när kaffet blir lite för salt mohahaha.

Anonym sa...

Maria! Jag kände mig så dum när jag kramade dig idag efter din "redovisning" (jag tycker också att det var mer av en föreställning). Jag hade så gärna velat säga något sådär djupt och bra om hur berörd jag blev.. men icke. Jag fick inte fram ett ord - ovanligt när det kommer till mig. Hur som helst, du berörde mig och jag tycker att du är bra, skitbra. Ville bara att du skulle veta.
Hejshejs

Anonym sa...

Emma, Emma- tack,tack! Jag blir glad :)Massa kram