Öga för spelet

Första praktikveckan är slut. Skönt. Ska planera inför nästa veckas lektioner men eftersom jag har några timmars bussresa att se fram emot ikväll kan jag ju se till att få lite gjort då.

Lovade H att skriva om sport så alltså: lagsport är som teater. Det kräver ett fullständigt gemensamt fokus. I matchen- liksom i pjäsen- är alla en och samma kropp. Alla har samma ansvar för att bollen rullar in i/inte rullar in i( beroende på målbur) mål liksom alla i teatern har ansvar för varje levererad replik. Från avspark till applådtack är det samarbete som är grejen.
Så finns det stjärnor typ Persbrant, Zlatan you name it... men de vore inget utan sitt lag.
Taktiken i fotboll fattar jag inget av- däremot har jag väl förhoppningsvis greppat lite av regimetodik och gestaltande under min bana.
till syvende ooch sist är det samma sak.
När Sverige förlorar en match är det inte en enskilds fel- det är samspelet som inte funkar.
och även om det gör det så kanske det finns de som just idag spelar en lite, lite bättre föreställning.
(för grejen med både fotboll och teater är ju att det ska vara spännande att titta på också. Är det inte det är du en loser- samspel till trots)

fan vad knepigt.
så långt H, sträcker sig mitt öga för spelet.