Shit happens

Idag blev min cykel stulen, eller förmodligen hände det tidigare under veckan men jag upptäckte det inte förrän idag.
Jaha, då blir det till att knalla eller ta bussen då.
På ett sätt känns det märkligt nog skönt att ha blivit av med cykeleländet.
Det har varit trassel mest hela tiden. Punka jämt och ständigt, "sax och sula" har lurat mig på pengar, vandaler sparkade sönder styret nere vid resecentrum så att jag sista månaderna ständigt befann mig en liten aning på väg åt höger. Vårt förhållande har inte varit helt friktionsfritt med andra ord.
Men mest känns det surt. Som fan.


Det här känns också surt, sorgligt och jävligt.
Jag blir ledsen och arg varenda gång.
http://linkoping.expressen.se/Nyheter/1.822128/nazister-i-slagsmal-med-afa

Ska det vara så jävla svårt.
Shit happens, och det är faktiskt inte det minsta okej.